Ostigården en av de äldsta gårdarna. Där bedrivs än i dag jordbruk. Ostigården en av de äldsta gårdarna. Där bedrivs än i dag jordbruk.

Hindersön en av många väna öar.

"Hela kuststräckan med sina många öar och holmar, alla vikar, alla floder och åar  och varje bäck bjuda här året om, helst sommartiden, då allt är som ljuvligast i dessa trakter, en ymnig rikedom på fisk. 

Utanför kusten ligga många väna öar, som med sina träd, örter och gräs skänka rikligt nöje och vederkvickelse.
I trädens kronor hör man fåglar av olika slag sjunga sina ljuvliga sånger. 
I vattnet ser man fiskar i underbar mångfald, som under sin lek spritta upp över ytan.  Överallt gör fiskaren en rik och lönande fångst. 
I detta hav finns inga skadedjur, på land knappast något farligt kräldjur eller annat djur som man behöver frukta.”

 

Så skrev Olaus Magnus om Luleå skärgård i sin bok ”Historia om nordiska folken”, utgiven i Rom 1555.
Sina intryck hade han samlar när han åren 1518-1519 reste i Norrland med uppdrag att sälja avlatsbrev för den katolska kyrkans räkning.

 

I mitten av 1500-talet rådde det goda tider i Sverige inte minst i Luleå som var ett centrum för hander i väst, öst och syd. Kyrkan, nuvarande Gammelstad kyrka,var en av de största norr om Uppsala.
När Sverige tvingades lösa ut Elfsborgs fästning av danskarna 1571 var Luleå socken en av de som bidrog mest med silver och kreatur.

Sedan den tiden och fram till våra dagar har Hindersön varit den folkrikaste ön i Bottenvikens skärgård. De första dokumenten om bebyggelse på ön återfinns i jordeboken av 1543 som noterar fyra hemman på ön. Troligtvis hade de första nybyggarna kommit åtskilliga år före.
Sexton år senare var innevånarantalet 30 personer fördelade på de fyra hemmanen. Det fanns fyra hästar, 21 kor, sex ungnöt, 25 får, elva getter och två svin. Hindersösläkternas framgång berodde på ett givande fiske, gynnsamma betingelser för jordbruk, ett begynnande skogsbruk och en relativt vidsträckt handel med egna skutor.
Vid laga skiftet 1851-56 fanns åtta hemman och ett soldattorp på ön. De största hemmanen var ”Gammelgården” och ”Per Johans” samt Hans Petter Perssons, vardera på 3 3/16 mantal.
1930 kulminerade utvecklingen på ön, då bodde här 148 personer.
Efter 1945 har utvecklingen pekat brant nedåt.

Tre affärer och skolan är sedan länge nedlagda.
I dag bor omkring 30 fast på ön.

Säljägare från norra Sverige och Finland tillbringade flera månaderpå Bottenviken isvidder i jakten på säl. Säljägare från norra Sverige och Finland tillbringade flera månaderpå Bottenviken isvidder i jakten på säl.

Så knöts det band mellan
Hindersön och Larsmo

Säljakten ute på Bottenvikerns isar är dag historia. Men för ett par mannsåldrar sedan var den något som skapade band mellan jägare och befolkning på båda sidor av det hav som förenar Sverige i väst och Finland i öst.
Banden är "trots de är sköra" ännu levande. Det visade sig på Hindersön en dag förra våren när Ulf Pettersson på byavägen mötte en man från Larsmo, en kommun mellan Karleby och Jakobstad på andra sidan Bottenviken.
Mannes namn var Gösta Brännbacka och hans egentliga anledning till sverigeresan var ett besök hos sin dotter som bosatt sig i Norrbotten.
Besöket på Hindersön kom sig av att att han i bagaget hade en bok om den finska säljakten på Bottenviken i början av 1900-talet. Med sig hade han också ett brev med en berättelse som han gärna ville att de bosatta på Hindersön skulle få ta del av. I brevet berättar en grånad fångstman om ett möte med tre säljägare från Hindersön.
Ett möte som gav oväntat gott resultat.
Efter en kopp kaffe hemma hos Ulf Pettersson vid stranden av Ostisund årtervände den finska gästen till sitt.
Genom besöket och brevet hoppas hembygdsföreningen att nya band kan knytas med våra vänner på andra sidan viken.

Ökänd farled nu ett minne!

Efter många års planering och förberedelser är arbetet med att muddra Trollerisundet mellan Långön och Hindersön genomfört. Därmed har en av Luleå skärgårds mest ökända och besvärliga farleder gått till historien. Farleden genom sundet är nu väl utprickad och drygt tre meter djup. Vägen mot yttre skärgården blir säkrare och större båtar får en betydligt kortare väg till Hindersön.

Läs
HINDERSÖNS ALLEHANDA
på nätet

Hindersöns Allehanda speglar Hindersöns medborgares vilja att slå vakt om sin hemö.
Innehållet på de 28 sidorna ger en bilda av livet på Hindersön från mitten av 1500-talet. Fisket, jakten, jordbruket, hemmets sysslor och möda. Men nutiden är  även närvarande. På flera sidor får du möta oss alla på Hindersön.

Sidorna återges som pdf-filer.
Tryck på länken så laddas filen ner på din dator, där du kan öppna den.

Börja med sidan ett.

Där får du en uppfattning om innehållet.
Du får 28 länkar.
1  2  3  4  5   6  7  8   9  10  11  12   13 14-15   16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  28

Gulnade dokument

lovar riklig belöning

och skånska grisar

I samband med renoveringen i skolhuset på Hindersön blottas fragment ur det förgångna.

I en gammal trossbotten hittades en bit av en lokaltidning från 1896. Språket i notiserna är är ålderdomligt och berättar bland annat om belöning och skånska grisar.

Klicka på bilderna så blir de större.